Jennial

Jag har varit helt inställd på att jobba idag vilket har känts helt ok. Ända till det kliver in en partyglad, leendes, dansandes fining i lägenheten och smittade av humöret på mig. Så jag, kl 19:00 på lördagkväll,  testade ringa mina kollegor för att höra om dem ville jobba istället för mig. Men så klart var dem själva på g ut.

Jag jobbar ikväll. Försöka går ju. Men jag är glad ändå ...

Ja, nog tog det stopp alltid. Här alltså. Jag kanske inte är menad för det här med att blogga. Jag har egentligen massor att skriva, men alldeles för lite tid. Dessutom har jag lagt ner det hör med datoranvändandet ganska mycket. Eller ja ... om man bortser från att jag läser tidningarna lyssnar på musik och pluggar på burken. Men just det är sociala datoranvändandet är minimerat. Beror nog mest på att när jag få tid till sådant kryper jag hellre ner i soffan där det ofta sitter en fining.

För jag har den finaste finingen!

Det minimerade datoranvändandet beror också på plugg. Massor av plugg! Nedan mitt förslag till läppstiftsförpackning.





En tvådagars visit i Ö-vik inklusive besök på Pradisbadet med klassen har hunnats med. I väntan på besök på Mittuniversitetet i ö-vik kan min filosofera vid en lyktstolpe. Eller bara hänga. (Grattis Håkan på bemärkelsedagen på tal om ingenting!)





Och en tripp på 200 mil tur och retur till Skåneland och Eslöv där finingens syster bor. En påskhelg med stor familj inklusive en aktiv tvååring och fem hästar. Jag trivdes som fisken i vattnet. Nedan en söt Ebba, Ebba med fining, hästar och häst som gillar att bli kliad.





Förövrigt har jag gjort bland det dummast i pluggväg denna vecka. Eller rättare sagt: Inte gjort! jag skrev idag den lättaste tenta jag haft under mina år på universitetet. Synd bara att jag knappt öppnat boken så jag likförbannat kommer få underkänt. Det första icke godkända provet i mitt liv! och jag har inte ens ångest över det! Känn på den ni, ni som känner mig och vet hur jag varit i yngre år. Jag bara ler åt det. För jag har istället stressat ner och mått gott.

3-2 till Timrå ikväll. En kokande E-on arena och slutspelskänslor på isen. En spelsugen Sanny, en het Pyörälä. En tung Tenkrat. Kämpande rödvita gossar. En dum jävla Jämtin. Ett ickemål efter slutsekunden. Ett bultande hjärta i min kropp och nervösa svettningar. Jag älskar hockey! Men är det bra för hälsan?

I morgon: lite lägenhetsröj och jobb på Stadshuset.
Nu: soffa med fining!

Denna helg blev det tufft. Att jobba alltså. Måste gå när som helst men har en trötthet i kroppen som är svår att bortse ifrån. Att plugga två kurser och jobba samtidigt som man försöker ha något slags liv tar musten ur en.

Så nu släpar jag mig ner till Stads med tunga ben. Men jag får tänka på att det faktiskt alltid brukar kännas ok när ja väl är där.

Några dagar sedan det uppdaterades här. Upptagen upptagen upptagen! en tur till ö-vik, plugg och hockey har stått på schemat.

Turen till Ö-vik med klassen var trevlig, avslappnande och givande. Trevligt att göra något med klassen; bilresa, middag och öl. Avslappnande efter ett besök på Paradisbadets relax-avdelning; bubbel, upplevelseduschar och bastusittningar med honungspeeling. Givande studiebesök; kommer vi någonsin använde oss av ett flexotryckeri?

Det var en kort sammanfattning.

I övrigt har jag bevittnat två kvartsfinaler i hockeyns sm-slutspel. Timrå-Modo. 2-0 i matcher. Vad ska man säga, jag är kär, ny*** och timrå vinner, jag mår finfint!

Tänk drömscenariot; vidare till semifinal med 4-0 i matcher, sätta de där gnälliga modo-iterna på plats! En ordentlig revansch! Vad jag skulle må då. Men som sagt en fantasi, Modo kommer inte hänga med huvudena som igår i fler matcher. Timrå går vidare, så klart, men inte med 4-0.

Det är kul med hockey.

I måndags var jag dålig på att äta, och helgen bestod av lite sömn. Lite sömn och lite mat kan innebära en grinig Jennie. Dessutom ville jag verkligen inte gå hem. Eller rättare sagt; jag ville inte diska. Ni vet sådanna där gånger man dagdrömmer om att man har en liten söt hustomte som sköter sådant åt en. Tänk vad glad man blir när en dagdröm slår in. När man kommer hem och det ÄR diskat! Så var det i måndags!

Den drömmen slog in, då borde ju revanschdrömmen också göra det ...

Tror ni typografimagazinet gör sig själv också?
Tvättas tvätten på egen hand?
Lagar hustomten mat?
Kan jag plugga till tentan utan att plugga tentan?
Kan jag byta kanal trots att dosan ligger på bordet för långt från soffan?

Jag har ont i hakan. Skratta ni bara! (det gör jag)

Alla som har spelat hockey (eller någon annan sport) eller umgåtts med någon som har det vet hur illa ett par gamla handskar luktar ...fyfaen!



Snart på en musmatta nära dig ...

... sa jag att jag är kär? Galet kär!

Att jobba igår alltså. Trots att jag stundtals ville studsa ut på dansgolvet då Eric S periodvis spelade så jäkla bra musik. Och trots att jag flera gånger ville smaka av den där ölen. Men det  var ändå helt ok, till och med roligt, att jobba igår och det tack vare er som kom och leendes, dansandes och sprudlandes.

Jag vill vara ledig ikväll! Jag vill verkligen verkligen vara ledig ikväll. Sällan jag känner så faktiskt, jag gillar mitt extrajobb, det är kul. Men ikväll vill jag verklligen vara ledig. Just denna helg då mina kära kollegor inte kan förbarma sig över mig och släpa sig i väg till Stadshuset. Jaja, jag förstår dem, dem har också jobbat mycket och pluggar samtidigt, men varför just i kväll?

Jag vill avnjuta en eller några öl med goda vänner. Jag vill komma hem lite lagomt berusad klockan två-tre i natt. Sådär så jag inte blir bakis i morgon och inte sover bort hela dagen. Krypa ner med den finaste och bara må gött!

Istället blir det jobb, hemgång vid fyra och jag kommer vakna i morgon bakis utan att ha druckit en droppe av den efterlängtade ölen. Det är faktiskt så, jag vaknar bakis på helgerna när jag har jobbat. Måste ju bero på att det största biten av bakisheten sitter i dålig sömn och vätskebrist.

Jaja, bara till att ta tjuren vid hornen, öl kan jag dricka någon annan gång. Men kära vänner, ni som tänker gå ut i kväll, kom till Stadshuset och ge mig ett leende. Sådär som ni brukar göra. kvällen blir så mycket bättre då!

Cheers!

Har nu fått smeknamnet Rump-Jennie av några efter mitt senaste inlägg (vilket är ett ganska snällt smeknamn med tanke på vad jag brukar få heta, ni som känner mig vet). Inte så konstigt kanske, men det är ju faktiskt så att det är rumpan som är viktig i jeansen.

Sen om det är jeansen som gör rumpan eller rumpan som gör jeansen går ju att diskutera.

Jag älskar jeans! Jeans tycker jag det är kul att lägga pengar på. Jeans, skor och frisörbesök! Inhandlade ett par skor förra helgen och idag blev det två par jeans. Näe, jag är inte matrialist!

Jag ska sova ensam i natt. Undrar hur det ska gå?

Sol inne
Sol i hjärta
Sol i sinne

... istället för buksvåger. Nytt ord i Elinas och Jennis ordlista.

.. går alldeles utmärkt när man har så coola diskahandskar som jag har.

Fördjupningsterminen har satt i gång och förpackningar står i fokus. Kul, det är fasen sjukt roligt! Idag hade vi den andra deadlinen och redovisningen på en vecka, högt tempo. Som tidigare sagt, det är svårt att vara kreativ, och kort tid sätter ju inte mindre press på en. Så här kan mitt vardagsrum se ut en kväll innan deadline:




Falu rödfärg stod i fokus denna dag. Se mitt förslag nedan. Dock fortfarande en skiss, en del kvar att förbättre.




Nu är det dags att diska och rensa golvet på kartong.

Bakom mig ligger det en fining och snarkar. Det gör mig trygg, det har jag saknat.

Kär.

Att plugga kan göra ont. I alla fall när plugg innebär att skära kartong med vass skalpell och en dålig plastlinjal. Jag säger då bara det kära vänner; Akta fingrarna! Jag höll precis på att bli av med halva tummen.

Men jag är glad ändå. Nuförtiden är jag till och med glad de sämsta av dagar. Det blir så när man lever i en fjärilsskugga, den enda ljusa skuggan.

Jag längtar till sommaren!

Fösrat helgen i mars innebär vasalopp, men det är jag totalt ointresserad av, medan mor min kommer stiga upp för att följa ett flera timmar långt lopp tänker jag sova, tvätta och plugga. Men det är morgondagen.

Gårdagkvällen spenderades i garderoben på stadshuset. Äntligen en kväll i min smak, hårdrock för hela slanten! öl och Jack Daniels flödade i rockarnas ådror. Så här i efterhand hade jag velat vara ledig. Headbangat och insupit rockiga drycker! Men å andra sidan var det helt ok att jobba när det för en gångs skull var musik som föll mig i smaken .... inte bara en massa hip hop. Inget ont om hip hop, bara inte min gengre.

Men en sak slår mig ibland under alla koncerter Trappenevent anordnar. Tänk alla dessa människor som samlas på en relativt liten yta, framförallt spelningarna nere på nattklubben, tänk all den alkhol dessa människor dricker. Trots det sker det sällan allvarliga incidenter. Människor är trevliga, människor är tålmodiga, människor är glada. Lina menade att det är typiskt svenskt, vi är vana att stå i kö. Det kanske är så. Hur som helst så är det jäkligt roligt att jobba och ännu roligare att gå ut när det är så. Visst finns det rötägg, och dem har jag stött på, men jag ska hädanefter aldrig låta en enstaka persons dåliga humör, eller ölsinne, förstöra en kväll. Jag ska istället tänka på alla andra som är trevliga och glada och har det kul.

Jag säger som Thomas, le mot omvärlden så får du leenden tillbaka.

Ikväll blir det stå upp med Magnus Betnér. Sjukt kul! Sen tillbaka till stadshuset för ännu en natt med fulla och glada människor.